|
Innebörden i upphovsrätten
är att det endast är upphovsmannen som får mångfaldiga och
offentliggöra sitt verk. Upphovsrätten är helt enkelt till för att ge
rättsligt skydd till personer som skapat något med s k verks- höjd.
Exempel på sådant skapande kan vara litterära verk, bilder, musik,
datorprogram.
Internationellt har det upphovsrättsliga skyddet varit starkt sedan
lång tid tillbaka genom de överenskommelser som gjorts.
Den lag som reglerar upphovsmannens rätt heter "Lag (1960:729)
om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk".
Upphovsrätten - både ideell rätt och förfoganderätt
Den som ger upphov till ett litterärt och konstnärligt verk äger rätten
till detta. Detta innebär att upphovsmannen förfogar över verket och
kan utnyttja det på olika sätt t ex sälja det. I sammanfattning
kan man säga att upphovsrätten omfattar följande:
- Det är upphovsrättsinnehavaren som får mångfaldiga verket d v s
framställa exemplar av detta, föra över det till annat medium,
modifiera det etc.
- Det är upphovsrättsinnehavaren som får sprida verket till allmänheten
och att visa det offentligt. Kan vara att sälja verket, hyra ut det,
låna ut det, göra det tillgängligt på Internet. Denna spridningsrätt
upphör dock när ett verk som åtnjuter upphovsrätt har kommit ut på
marknaden - detta innebär att t ex en begagnad bok eller
musik-CD kan säljas vidare av innehavaren.
- Den ideella rätten innebär att upphovsmannen skall anges då
verket görs tillgängligt för allmänheten t ex fotografens
namn vid en bild. I den ideella rätten ligger också att verket inte
får användas på ett sätt som kan vara kränkande mot
upphovsmannen.
Upphovsrätten gäller som sagt litterära och konstnärliga verk.
Exempel på sådana verk är romaner, tidningsartiklar, läroböcker,
musikaliska verk, filmer, målningar, fotografier, datorprogram,
skulpturer och byggnadskonst.
För att skyddet ska gälla krävs ingen registrering, men det konstnärliga
eller litterära verket måste ha en så kallad "verkshöjd".
Med detta menas att verket måste vara unikt och att t ex två
oberoende personer inte skulle kunna fram- ställa samma verk. Att använda
copyright eller symbolen för detta har enligt den svenska lagen ingen
betydelse för att upphovsrätten ska gälla. Kan dock ändå användas för
att markera att materialet är skyddat enligt upphovsrättslagen.
Det upphovsrättsliga skyddet uppstår när verket är skapat och varar
till 70 år efter upphovsmannens död.
Tänk på att upphovsrätten inte skyddar fakta, idéer eller metoder.
Det som skyddas är den personliga prägel som verket fått t ex
utformning, språket, idéinnehåll, utförande, sammansättning.
Vem är upphovsman?
Upphovsrätten tillhör alltid en eller flera fysiska personer. Ibland
skapas ett verk av flera personer tillsammans. I dagens
multimediapresentationer kan flera personer vara inblandade. Någon svarar
för text, en annan för bilder och en tredje för ljud. Om det går att särskilja
har var och en upphovsrätt till sin del, i annat fall är alla tre att
betrakta som upphovsmän till helheten och har gemen- sam rätt till denna.
Efter det att upphovsmannen dött, i fallet med flera upphovsmän den
som sist avlidit, är verket skyddat i 70 år. Upphovsrätten övergår
till de efterlevande då upphovsmannen avlidit.
Det är viktigt att komma ihåg att rätten till att använda verket
kan överlåtas, helt eller delvis, på t ex ett förlag.
När det gäller personer som är anställda i olika typer av företag
och där "skapar verk" övergår oftast upphovsrätten till företaget
genom det anställningsavtal som gjorts. Den ideella rätten brukar dock
kvarstå, d v s vem har skrivit texten, tagit fotot etc. och
brukar skrivas ut då materialet publiceras.
Det gäller att vara tydlig då avtal skrivs. En frilansjournalist säljer
sitt text- material till en tidning för dess tryckta upplaga - då får
inte tidningen lägga ut texten på Internet i dess nätupplaga om inte
avtal om detta gjorts.
En person kan få upphovsrätten till ett samlingsverk. Genom att samla
material från andra upphovsmän, mot tillstånd och oftast också mot ersättning,
kan nya verk skapas som har s k verkshöjd.
De som gör sammanställningar av information i kataloger, databaser
etc. har ett 15-årigt skydd från det att arbetet framställdes.
Några undantag
Det är tillåtet att citera ur verk som är offentliggjorda. Men man får
bara citera i en sådan omfattning som kan motiveras av sammanhanget och då
i överens- stämmelse med god sed t ex angivande av källa, att inte
använda citatet för att "försköna" sin egen text.
När det gäller undantag är också rätten att framställa ett
enstaka exemplar för eget bruk t ex spela av en låt, spara en bild
på den egna datorn, kopiera en text. Detta undantag gäller inte
datorprogram.
För undervisningsändamål kan fotokopiering utav material få göras
under förutsättning att ett avtal gjorts med organisationen
Bonus-Presskopia som är en ekonomisk förening och består av 16 bransch-
och intresseorganisationer. I dessa organisationer finns olika typer av
upphovsmän svarande för texter, noter, bilder, press etc.
Läs mer
Det finns mycket information inom området. Här följer ett antal
adresser på Internet som kan vara lämpliga att studera. Organisationerna
i bokstavsordning:
ALIS; Administration av litterära rättigheter
www.alis.org
BLF; Bildleverantörernas förening
www.blf.se
Bonus-Presskopia;
www.b-pk.se
Copyswede
www.copyswede.se
FSL; Föreningen Svenska Läromedelsproducenter
www.fsl.se
FST; Föreningen Svenska Tonsättare
www.fst.se
SLFF; Läromedelsförfattares Förbund
www.slff.se
MDTS; Sveriges Branschförening för Multimedia, Dator- och TVspel
www.mdts.se
SAMI; Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation
www.sami.se
SFF; Sveriges Fotografers Förbund
www.sfoto.se
SFF; Sveriges Författarförbund
www.forfattarforbundet.se
STIM; Föreningen Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå
www.stim.se
Till slut: Vill du läsa lagen så klicka
här
Sök på expowera:
eller sök mer information på webben:
|