startsida < starta företag < starta eget företag, kompendium 
 
 
Starta eget företag - kompendium kap.8

 
  Starta eget företag,
kapitel 1 till 19
1.Kunskap ökar
chansen att lyckas 
2.Affärsplanen 
3.Budget & Kalkyler 
4.Val av företagsform 
5.Byte av
företagsform 
6.Skydd av din
affärsprofil 
7.Tillståndspliktig
verksamhet 
8.Finansierings- möjligheter 
9.Företagets
ekonomi 
10.Skatter & Avgifter 
11.Organisation &
Administration 
12.Ensam eller
kompanjoner 
13.Kompanjonavtal 
14.Personal 
15.Försäkringar 
16.Köp av en befintlig
rörelse 
17.Franchising 
18. Kommission 
19.Litteratur 
Kompendiet i pdf-
format 
   
  Innehåll
expowera 

  

 

Expoweras bokhandel

Marknadsförings-
böcker 
Försäljningsböcker 
Internetböcker 
Chefsböcker 
Starta eget 
Ljudböcker 
   

 

 
Dokumentmallarna alla företag behöver, sök på DokuMera
t.ex. inom:
Affärsjuridik
Brandskydd
Budgetering
Kalkylering
Finans
Företagssäkerhet
Försäljning
Marknadsföring Informationssäkerhet Outsourcing
Personal
Privat
Produktsäkerhet Produktutveckling
Redovisning
Skatter
Styrelsearbete  

8 Finansieringsmöjligheter

Nästan all näringsverksamhet kräver någon form av kapital. Det gäller att skaffa sig nödvändigt kapital till så låg räntekostnad och så låga amorteringar som möjligt. En finansiering med hög ränta men med amorteringar som ligger långt fram i tiden kan för ett nystartat företag vara bättre än en finansiering med låg ränta, men med tidiga och höga amorteringar.

Den vanligaste finansieringsformen för nystartade företag är uppskjuten egen lön samt lån från 3F (family, friends and fools).
 

8.1 Egen insats

Grundläggande vid företagsfinansiering är att det i första hand är du som företagets ägare som skall satsa riskkapitalet och därigenom bära den ekonomiska risken. Ju större andelen egen insats – eget kapital – i förhållande till främmande kapital, desto mer ökar företagets chanser att överleva. I enskild firma, handelsbolag och ekonomisk förening kräver företagsformen ingen egen insats. I aktiebolag måste ägarna däremot sätta in ett aktiekapital på minst 100 000 kr för ett privat och 500 000 kr för ett publikt aktiebolag.
 

8.2 Kompanjoner

I kommanditbolag som är en särskild form av handelsbolag måste det finnas minst en bolagsman, kommanditdelägare, som inte tar någon personlig risk annat än med den insats man förbinder sig att göra. Kommanditdelägarna har ingen förvaltningsrätt i bolaget, vilket innebär att de inte kan vara med och bestämma hur verksamheten skall skötas. Bolagsavtalet kan dock ge en eller flera av kommanditdelägarna förvaltningsrätt.

I aktiebolag är det ingen av delägarna som tar större ekonomisk risk än med insatt kapital. Om du vill att din kompanjon skall bidra med mycket kapital men ändå ha mindre makt i aktiebolaget än vad du har, får du införa aktier med olika röstvärde. Möjligheten finns också att dina kompanjoner betalar mer per aktie än vad du gör. Du bidrar med affärsidén och kunskapen, de bidrar med kapital.

Kommanditbolag och aktiebolag är därför lämpliga när du vill ha en eller flera kompanjoner som bara skall bidra med kapital, men som inte skall delta i verksamheten. Se även nedan under 8.5 Riskkapitalister.

Skall du ha kompanjoner är det också viktigt att ni upprättar ett kompanjonsavtal där ni reglerar alla era mellanhavanden, se nedan under 13 Kompanjonsavtal.
 

8.3 Leverantörskrediter

Leverantörskrediter är nog den finansieringsform som är enklast att få. Tror leverantören på din affärsidé (du har visat honom din välformulerade affärsplan) så är han nog villig att ge dig kredit. Själv startade jag ett av mina första företag med finansiering genom leverantörskrediter till ca 95 %. Jag presenterade min affärsidé, som bl.a. visade vad konkurrenterna tjänade och att jag fick pengar först efter fyra månader, varför jag ville ha en lika lång kredit. Jag fick den långa krediten utan att behöva betala ett högre pris än enligt den ursprungliga offerten som angav betalning inom 30 dagar.
 

8.4 Lån i bank eller annat låneinstitut

Bankerna tittar på tre saker när de fattar sitt beslut om att ge dig lån.

  • Kommer verksamheten att generera så mycket pengar att räntor och amorteringar kan betalas?
  • Är du rätt kvinna/man att förverkliga affärsidén och har du rätt resurser förutom det lån du söker?
  • Vilka säkerheter kan du och/eller verksamheten lämna.

De första två punkterna skall du sälja in genom välarbetade, realistiska och förtroendeingivande affärsplaner och budgetar. Tror banken fullt ut på dig och dina planer får du inom rimliga gränser låna utan att kunna ställa andra säkerheter än din egen borgensförbindelse och en företagsinteckning i din verksamhet.

Precis som i alla andra sammanhang skall du ta in flera offerter från olika banker. Idag finns det säkert över ett dussin banker som du kan diskutera lån med, får du nej i en bank är det inte säkert du får nej i nästa. När du får nej, försök få reda på varför så kanske du kan eliminera problemet.

Räntan är ofta förhandlingsbar och ju bättre säkerhet desto lägre ränta. Säkerhet i fastighet eller bostadsrätt ger alltid den lägsta räntan.
 

8.4.1 Lån eller checkräkningskredit

Din likviditetsbudget talar om för dig hur dina lånebehov ser ut. Behöver du ett lån för en längre tid eller går dina lånebehov upp och ner? I det förra fallet skall du ansöka om ett lån, i det andra fallet skall du ha en checkräkningskredit på vilken du betalar en liten fast avgift på beviljad kredit, men du betalar bara ränta på det kapital du vid varje tidpunkt lånar. Kanske behöver du en kombination av både lån och checkkredit.
 

8.4.2 ALMI Företagspartner

ALMI, www.almi.se, är statens företag för finansieringshjälp till innovatörer, nystartade och växande företag. ALMI kompletterar kreditmarknaden genom att erbjuda riskvillig finansiering när ingen annan gör det. Deras roll som kompletterande finansiär innebär att de tar större risker än banker och andra kommersiella finansinstitut. För ALMI är bärkraften i din idé viktigast, viktigare än de reala tillgångarna. Nedan de av ALMIs lånetyper som är av mest intresse för dig som skall starta ett nytt företag eller har ett nytt innovativt projekt eller en ny ide.

  • Företagslån – här krävs medfinansiär, t.ex. bank eller mormor. Lånebeloppet kan uppgå till 50 % av kapitalbehovet eller maximalt 250 000 kr.
  • Tillväxtlån – minimum 250 000 kr och ingen övre beloppsgräns. ALMI lånar även här endast ut 50 % av kapitalbehovet.
  • Mikrolån – lån upp till högst 100 000 kr utan säkerhet och utan medfinansiär.
  • Innovationslån – för att stödja utvecklingen av en innovation eller innovatör. Medfinansiering kan bestå av egen nedlagd tid i projektet.
  • Exportfinansiering – i form av garantier i samarbete med Exportkreditnämnden.

De olika ALMI-bolagen runt om i landet har även kostnadsfri rådgivning för den som har en ny idé eller innovation och som behöver hjälp med produktutveckling, marknadsundersökning m.m. För rena frågor kring start av företag skall du vända dig till något Nyföretagarcentrum.
 

8.4.3 Annan offentlig finansiering

Flera offentliga aktörer bidrar till finansiering vid start och utveckling av företag. Deras insatser i form av olika stöd- och bidragsformer varierar, dels mellan olika regioner i landet, dels också i fråga om vilken typ av verksamhet man ger stöd eller lån till. Den offentliga finansieringen finns utförligt beskriven i den av CONNECT utgivna skriften ”Finansieringsmöjligheter för tillväxtföretag”, som även ger råd vid val av andra finansieringsformer, såsom bank och riskkapital, www.connectsverige.se.
 

8.5 Riskkapitalister

Riskkapital är ett samlat begrepp för investeringar i form av ägarkapital i både noterade och onoterade företag. Riskkapitalister går således in som delägare och lämnar i första hand inte lån.

Private equity utgörs av riskkapitalinvesteringar som sker i onoterade företag där ägarengagemanget är aktivt men tidsbegränsat.

Venture capital-bolag står för investeringar i små och medelstora tillväxt- företag som befinner sig i sådd-, uppstarts- eller expansionsfaserna, ofta med negativa eller svaga kassaflöden.

Affärsänglar är privatpersoner som investerar i bolag utan egen familjeanknytning och som har ett aktivt ägarengagemang i bolaget till skillnad från övriga privata investerare. Personen tillför både kapital och kunskap till företagen. Kontakta Connect Sverige lokalt för deras nätverk med affärsänglar, www.connectsverige.se.

För- och nackdelar. Det finns både för- och nackdelar med att släppa in en riskkapitalist i ditt företag.

Bland fördelarna är möjligheten till en snabbare utveckling genom att betydande resurser kan ställas till företagets förfogande vilket även innebär en större ekonomisk trygghet. Riskkapitalister har oftast även gedigen erfarenhet från andra utvecklingssatsningar och ett stort kontaktnät. Riskkapitalister ställer i stort sett inga krav på säkerhet. Man kanske t.o.m. kan ställa säkerhet för lån som ditt företag behöver ta i bank.

Bland nackdelarna kan vara krav på snabb tillväxt och därmed en högre risknivå, som ställer större krav på företagsledningen. Detta kan exempelvis innebära krav på VD-byte när företaget står inför en ny utvecklingsfas.

Min bedömning är att det finns fler fördelar än nackdelar, men du bör se till att ni avtalar hur ert samarbete skall vara. Avtalet bör bl.a. innehålla följande punkter: hur långsiktigt engagemanget skall vara, vilket arvode man vill ha för sitt engagemang, vilka ekonomiska och administrativa resurser som kommer att ställas till företagets förfogande, hur investerarens organisation ser ut, vem hos investeraren fattar de olika besluten, skall investeraren ha någon form av ensamrätt att investera i företaget, kommer du att kunna ha fortsatt kontroll över företaget, vilka eventuella inskränkningar av din kontroll måste göras?

Många företag och personer som är aktiva i den svenska riskkapitalbranschen är medlemmar i Svenska Riskkapitalföreningen, www.svrc.se.
 

8.5.1 deltagande i meriterade aktiviteter

Flera entreprenörer har hittat investerare genom att delta i meriterande aktiviteter. Här några exempel:

  • Affärsplanetävlingar, se punkt 2.5.1 ovan.
  • CONNECT-aktiviteter.
  • Investeringsforum som arrangeras av Svenska Riskkapitalföreningen.
  • Arbete tillsammans med en inkubator. (se not 11)
     

8.6 Factoring

Factoring innebär att du belånar företagets kundfakturor med kundfordringarna som säkerhet. Detta betyder att företagets likviditet förbättras genom att man inte binder upp kapital i kundfordringarna. Fakturorna pantsätts och överlåts till ett finansbolag som sköter inkassering och redovisning av fakturorna. Du kan även välja att enbart utnyttja factoring för att slippa kostnaden för hanteringen av kundreskontra, krav och inkasso, en form av outsourcing.
 

8.7 Leasing

Leasing är i grunden en form av långtidshyra, där vanligtvis ett finansbolag, leasinggivaren, köper den aktuella utrustningen och därefter genom ett leasingavtal upplåter all nyttjanderätt till ditt företag såsom leasingtagaren, som betalar en månatlig leasingavgift för rätten att nyttja utrustningen. Leasingavtalet innebär vanligtvis att företaget efter leasingtidens slut löser ut utrustningen för ett i avtalet bestämt restvärde.

Exempel på utrustning som kan leasas är bilar, jordbruks- och verkstadsmaskiner, tryckpressar, hästar, kontorsutrustning, datorer, m.m.

Leasing är ett enkelt sätt att anskaffa en utrustning utan att binda kapital. Den leasade utrustningen utgör säkerheten för leasinggivaren och vanligtvis krävs inte några kompletterande säkerheter. Eventuellt krävs att du går i borgen. Kostnaden för leasingen beror på leasingtiden, som brukar vara 3–5 år, samt det beräknade restvärdet på utrustningen. Ju kortare leasingtid och lägre beräknat restvärde, ju högre leasingavgift. Avgiften är en skattemässigt avdragsgill kostnad.
 

8.8 Hyra

Vad som skiljer hyra från leasing är att det aldrig finns en möjlighet att efter avtalstidens slut lösa utrustningen. Utrustning som hyrs är ofta av enklare beskaffenhet och/eller som kräver hög service eller leverans av förbrukningsmaterial som kaffe- och vattenautomat, enklare kontorsutrustning, blommor och akvarium.
 

8.9 Avbetalning

Till skillnad från leasing ägs utrustningen vid avbetalning hela tiden av ditt företag – kredittagaren, men kreditgivaren har ett äganderättsförbehåll i utrustningen, vilket innebär att utrustningen inte får säljas innan alla avbetalningar är betalda.

Man kan se ett avtal om avbetalning som ett annuitetslån, som betalas av under avtalad tid och med samma belopp varje månad. Ibland erläggs ett högre belopp vid den första avbetalningen. Eftersom det är ditt företag som äger utrustningen skall den tas upp som tillgång i ditt företags balansräkning och avskrivningar skall göras precis som om du hade köpt utrustningen kontant. Kvarvarande avbetalningsskuld skall tas upp som skuld.

Se upp för höga uppläggnings- och aviseringsavgifter.
 

8.10 Bidrag

Olika typer av statliga och EU-bidrag för att stödja nyföretagande införs och tas bort, aktuell information hittar du säkrast på Internet. Två av de offentliga aktörerna som handlägger bidrag till företagssektorn och som även har kunskap om andra bidrag är NUTEK, www.nutek.se och Innovationsbron, www.innovationsbron.se.
 

8.11 Rationalisering av kapitalanvändningen

Här följer några exempel på hur du kan rationalisera din kapitalanvändning, men även minska ditt totala behov av kapital.

  • Försök få förskottsbetalning vid försäljning av varor och tjänster.
  • Förkorta tiden mellan leverans av vara och fakturering.
  • Minska kredittiden hos dina kunder, dels genom att lämna korta krediter men även genom en effektivare kravrutin.
  • Begär längre kredittid hos dina leverantörer.
  • Minska tiden mellan dina inköp och försäljningen till dina kunder och få s.k. ”just-in-time”-leveranser. Avtala t.ex. med dina leverantörer så att du kan beställa från dem och de levererar samma dag eller dagen därefter direkt till dig eller din kund.
  • Realisera ut dina svårsålda produkter, ”hyllvärmarna”.
  • Försök förkorta produktionstiden.
  • Skjut på investeringar så länge som möjligt.
  • Leasa, hyr och köp på avbetalning. Detta är visserligen dyrare men låser inte kapital.
     

8.12 Säkerheter för ditt företags lån

När du skall låna i bank eller av annat finansieringsinstitut kommer de att fråga vilka säkerheter du kan lämna för ditt företags kredit. Vanliga säkerheter är inteckning i fastighet eller bostadsrätt, borgen och företagsinteckning.

Skall du själv eller ditt företag låna ut pengar eller lämna stora och/eller långa krediter, se till att få någon form av säkerhet.
 

8.12.1 Fastighetsinteckning

Säkerhet i fastighet och bostadsrätt får nog anses som den bästa säkerheten. Det betyder låga räntor och låga amorteringar och även möjlighet till avtal om amorteringsfritt viss tid, som även brukar kunna förlängas.
 

8.12.2 Företagsinteckning

En företagsinteckning kan jämföras med en fastighetsinteckning, men här är det vissa av företagets tillgångar som utgör säkerheten. Registrering av företagsinteckning görs hos Bolagsverket, inteckningen pantförskrivs sedan till långivare som säkerhet för lånet. Eftersom en företagsinteckning bara ger förmånsrätt i högst 55 % av värdet av företagets egendom kan du aldrig räkna med att en företagsinteckning kan utgöra säkerhet för hela företagets finansiering.
 

8.12.3 Borgen

Du måste lära dig att hålla isär orden borgen och borgensman å ena sidan och borgenär å andra sidan. En borgenär är en som du har en skuld till medan en borgensman är den som går i borgen för ett lån eller annan förpliktelse.

Grundregeln är att aldrig gå i borgen, men om du är tvungen att göra det, notera dina borgensåtaganden och förvara dem bland dina viktiga papper så du alltid har klart för dig vilka borgensåtaganden du ingått. Se också till att du beloppsbegränsar dina borgensåtaganden. Skall du gå i borgen för ett lån på tre milj. kr kommer du kanske aldrig att kunna betala hela ditt åtagande. Förmå långivaren att acceptera ett maxbelopp som kan anses rimligt att du skall kunna klara av. Försök också undvika att gå i generell borgen för företagets samtliga krediter. Skriv hellre ett nytt borgensåtagande varje gång du ökar dina krediter.

Se även till att ditt borgensåtagande kombineras med att långivaren som säkerhet också har en företagsinteckning som täcker hela krediten. Då behöver du bara skjuta till vad som fattas när företagsinteckningen har utnyttjats.
 

Noter

11. En inkubator är en person som hjälper nyföretagare igenom den första fasen i företagandet.

 

För att ladda ner
   kompendiet i pdf-format, klicka här

Kompendiet Starta eget företag har Leif Malmborg på Aktiebolagstjänst ställt till vårt förfogande.
 
 

Sök på expowera:
Anpassad sökning
eller sök mer information på webben:
Anpassad sökning
Upp
Senast uppdaterad: 2008-03-03 © Leif Malmborg, Aktiebolagstjänst och Nyföretagarcentrum, 2008