Arbetsmiljö
	Arbetsmiljölagen
	Arbetstid
	Vägarbetstid
	Skyddsombud
	Föreskrifter, ett urval
	Företagande&miljö
	Miljöbalken
	Arbetsmiljö
	Farliga kemiska ämnen
	Innehåll
	expowera

  

 

Expoweras bokhandel
	Marknadsförings- böcker
	Försäljningsböcker
	Internetböcker
	Chefsböcker
	Starta eget
	Ljudböcker

 

 
Dokumentmallarna alla företag behöver, sök på DokuMera
t.ex. inom:
Affärsjuridik
Brandskydd
Budgetering
Kalkylering
Finans
Företagssäkerhet
Försäljning
Marknadsföring Informationssäkerhet Outsourcing
Personal
Privat
Produktsäkerhet Produktutveckling
Redovisning
Skatter
Styrelsearbete  

Vår fysiska arbetsmiljö har under en lång följd av år blivit allt bättre. Vi har ute på arbetsplatserna blivit ganska duktiga på att minimera buller, damm, skydda oss mot farliga kemikalier etc. När det gäller arbetstempo, organisation m.m. som leder till psykiska belastningar (och indirekt även fysiska problem) har vi kanske inte varit lika duktiga.
 

Arbetsmiljön ur lite olika aspekter

Först ett grundläggande konstaterande:
Det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljön.

Ett självklart konstaterande men det gäller också för en arbetsgivare att verkligen kunna se och förstå olika slag av risker. Det är lätt att se och åtgärda "uppenbara" problem i arbetsmiljön genom t.ex. bullerskydd, skyddsgaller mot rörliga delar, halkskydd, skyddskläder, bättre ljus.

Men fundera bara på vad trötthet kan innebära för risker på en arbetsplats. De flesta av oss har säkert ett och annat "trötthetspass" under en arbetsdag då vi inte är särskilt uppmärksamma och där mycket som vi gör sker på rutin. En ouppmärksam truckförare kan ställa till stor skada, en lastbilschaufför som kör trött är en potentiell fara för både sig själv och andra, en arbetskamrat som du är beroende av för att säkert kunna utföra ditt jobb kanske inte är "på topp" hela tiden.

Att människor är trötta eller ouppmärksamma av någon annan orsak är något som skapar en risk i arbetet. Det är naturligt att vara trött då och då och därför måste en arbetsgivare minimera risken för vad som kan hända. Det kan handla om att göra "särskilda truckkorridorer" där människor inte får vistas, att tillåta vila utöver vad lagstiftning kräver, ge möjlighet till pauser och arbetsrotation, utbilda genom att tydliggöra risken och ge lösningar för att minimera den för att bara ta några exempel.

Var medveten om risken - gör det bästa för att minimera den.

Ännu ett konstaterande:
Lönsamt med personal som mår bra.

Arbetsmiljön - i ett vidare perspektiv - påverkar människor på olika sätt. Att, förutom se till att olika risker som kan leda till ohälsa minimeras, låta människor vara delaktiga i att på olika sätt skapa en kreativ och utmanande arbetsplats, ger personal som presterar bättre på olika sätt. Personal som gör företaget mer lönsamt genom att vara mindre sjukskrivna, prestera bättre genom sin delaktighet och på många andra sätt vara en viktig pusselbit i företagets utveckling.
 

Arbetsmiljölagen

När det gäller lagstiftningen som handlar om arbetsmiljön är det arbetsmiljö- lagen, förkortas AML, som är den grundläggande lagen. AML är en ramlag d.v.s. ger de yttre ramarna för vad som gäller arbetsmiljön.

Arbetsmiljöverket är den myndighet som utövar tillsyn inom området och mer i detalj reglerar vad som gäller. Det gör man genom sin författningssamling (AFS) och att ge ut föreskrifter. I dessa preciseras vad som gäller i olika lägen. Det är lämpligt att besöka deras webbplats och läsa de föreskrifter som gäller inom det område företaget verkar.

Arbetsmiljöinspektörer utsända av Arbetsmiljöverket kontrollerar att arbets- miljölagen och föreskrifterna följs. Verket ansvarar även för statistik om arbetsmiljö och arbetsskador i Sverige.

I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. I lagen finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Regler om skyddsombudens verksamhet är ett exempel på detta.

Arbetsmiljön omfattar alla faktorer och förhållanden i arbetet:

• tekniska
• fysiska
• arbetsorganisatoriska
• sociala
• arbetets innehåll
   

Arbetstidslagen

Arbetstidslagen har regler om hur mycket man får arbeta per dygn, per vecka och per år. Lagen tar även upp

• jourtid och beredskap
• raster och pauser man har rätt till
• vad som gäller för nattvila

Det är viktigt att veta att kollektivavtal kan avtala bort lagen. Ett kollektiv- avtal kan ersätta hela eller delar av lagen.
 

Vägarbetstidslagen

I lagen om arbetstid vid visst vägtransportarbete regleras bland annat hur mycket en anställd får arbeta och när man ska ta rast. Arbete som omfattas av vägarbetstidslagen undantas från den allmänna arbetstidslagen

Lagen gäller

• när en svensk förare kör i Sverige och i utlandet
• när utländska förare kör i Sverige

Egenföretagare omfattas inte av lagen.

Lagen gäller inte

• för lätta lastbilar
• för personbilar och fordon som används för persontransporter i linjetrafik
   

Skyddsombud

I Arbetsmiljölagen står att arbetsgivare och arbetstagare ska samverka i arbets- miljöarbetet. Arbetstagarnas representant är skyddsombudet.

Skyddsombudet har enligt lagen bl.a. rätt

• att ta del av handlingar som rör förhållanden i arbetsmiljön
• att få utbildning
• att få delta vid planering av nya och ändrade lokaler

Skyddsombud kan vid omedelbar eller allvarliga fara för arbetstagares liv bestämma att arbetet ska avbrytas.

Normalt utses skyddsombud på tre år av den fackliga organisation som har kollektivavtal med arbetsgivaren. Ett nytt skyddsombud ska anmälas till Arbetsmiljöverket.
 

Föreskrifter

Arbetsmiljöverkets författningssamling består av ett hundratal föreskrifter med beteckningen AFS vilka ger detaljreglering inom valda områden. De är försedda med ett årtal och ett nummer, t.ex. AFS 2005:16 som handlar om buller, och kan hämtas som pdf-filer från Arbetsmiljöverkets webbplats.

 
Sök på expowera:

Anpassad sökning

Anpassad sökning

Upp