 startsida < juridik < konkurs < konkurs (hanteringen av) |
 
|
| Konkurs (hanteringen av) |
|
När ett företag, eller
en privatperson, inte kan betala sina skulder i rätt tid och att detta
inte bara är tillfälligt (är på obestånd), kan
företaget/privatpersonen gå/sättas i konkurs. Syftet med en konkurs är
att en verksamhet som är på obestånd ska kunna avvecklas under ordnade
former. Styrs av Konkurslagen SFS nr 1987:672
I Konkurslagen första kapitlet står följande: "1 § Genom konkurs tar en gäldenärs samtliga borgenärer i ett sammanhang tvångsvis i anspråk gäldenärens samlade tillgångar för betalning av sina fordringar. Under konkurs omhändertas tillgångarna för borgenärernas räkning av konkursboet. 2 § En gäldenär som är på obestånd skall efter egen eller en borgenärs ansökan försättas i konkurs, om inte annat är föreskrivet. Med obestånd (insolvens) avses att gäldenären inte kan rätteligen betala sina skulder och att denna oförmåga inte är endast tillfällig." Det används två begrepp som är helt nödvändiga att förstå och det är: Gäldenär - den person/företag som är skyldig någon annan någonting Borgenär - den som har någonting att fordra/kräva av gäldenären Vid konkurs gäller att gäldenärens samtliga tillgångar tas i anspråk för att betala alla skulder. Talar vi med juridiska termer betecknas detta som en generalexekution. Syftet är att avveckla verksamheten och att det ska ske på ett för borgenärerna rättvist sätt. Vi har tidigare beskrivit när Kronofogden tvångsmässigt gör en utmätning för att driva in en viss skuld - en så kallad specialexekution och behöver i sig inte innebära att ett företag sätts i konkurs. En konkurs gör att något avvecklas under ordnade former. Tänk tanken att det så kallade konkursinstitutet inte hade funnits. Om en borgenär hade börjat ana oråd och på ett eller annat sätt försökt att tvinga sig till en betalning, andra borgenärer följer efter och en ren "huggsexa" utbryter. Den borgenär som agerar tidigast och tuffast kanske får hela sin skuld betald på de andra borgenärernas bekostnad. Det kan också ha varit på det sättet att gäldenären i ett sådant fall hade betalat de "äldsta eller trognaste" affärskontakterna först. Ett system som skapat otrygghet för alla inblandade parter. Genom en konkurs är det tänkt att alla borgenärer solidariskt ska bära en förlust och dela på det som eventuellt återstår ur konkursboet. Nu är detta en sanning med modifikation eftersom kreditgivare kräver säkerhet för sina lån. De har en förmånsrätt som betyder att den ställda säkerheten inte förlorar sitt värde vid utmätning eller konkurs. Hur förmånsrättsordningen ser ut regleras i Förmånsrättslagen. Det finns både särskilda och allmänna förmånsrätter. Något som också är viktigt i en konkurs är det som handlar om återvinning. Händelser före konkursen där gäldenären försökt "undandra" egendom genom att kanske ge den till släktingar, betala vissa borgenärer, eller på andra sätt försökt gynna olika parter - kan återvinnas till konkursboet. Dessa otillbörliga handlingar förklaras då ogiltiga. Det är både företag och privatpersoner som kan gå i konkurs. Det vanligaste när det gäller privatpersoner som går i konkurs är att de drivit ett företag. Ungefär en femtedel av alla konkurser står fysiska personer för. Gäldenären kan begära sig i konkurs. En borgenär kan ansöka om att gäldenären sätts i konkurs. Då tingsrätten beslutat om en konkurs gäller att den som är försatt i konkurs inte får förfoga över sin egendom, inte heller sluta avtal. De skulder som inte blir betalda genom konkursen står kvar. Praktiskt betyder det ingenting för en juridisk firma eftersom den anse upplöst i och med att konkursen avslutas, men för en privatperson kan det ha stor betydelse för framtiden. Deltagarna i ett konkursförfarande är:
I den följande texten som handlar om konkurs kommer följande områden att beskrivas (se länkarna till vänster)
Anpassad sökning
Anpassad sökning
|
|||||||||||||||||||||
Upp
| Senast uppdaterad: 2006-09-07 | © expowera |