Konkurrenslagen

Det centrala i konkurrenslagen är två förbud

Förbud mot konkurrensbegränsande samarbete (6§)
Förbud för företag med dominerande ställning att missbruka sin makt (19§)

Dessutom innehåller Konkurrenslagen regler och kontroll när det gäller företagskoncentrationer. Konkurrensverket kan ingripa mot företagskoncentra- tioner som kan antas leda till påtagligt skadliga effekter.

Nu är det så att Konkurrenslagen enbart gäller för företag. Ett viktigt begrepp är också vad en relevant marknad är. Vad är nu ett "företag och en "relevant marknad"?

Det är Konkurrensverket som ska ge oss ledning i detta. Konkurrensverket beskriver vad ett företag är så här:

"Konkurrenslagen gäller endast för företag. Begreppet företag omfattar varje form av verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur. Det spelar ingen roll om den är inriktad på att ge vinst eller inte. Det spelar heller ingen roll i vilken juridisk form den bedrivs.

Aktiebolag, handelsbolag, enskilda firmor och ekonomiska föreningar är företag. Även statliga och kommunala organ kan falla in under begreppet, dock inte då det är frågan om myndighetsutövning."

Så här beskriver Konkurrensverket en relevant marknad:

"Ett viktigt begrepp i konkurrensrätten, till exempel när man bestämmer marknadsmakt, är relevant marknad. Vid avgränsning av den relevanta marknaden bestämmer man dels en produktmarknad, dels en geografisk marknad.

Produktens utbytbarhet är avgörande vid avgränsningen av produktmarknaden. Produkter som köparna anser vara jämförbara när det gäller egenskaper, pris och användning tillhör samma produktmarknad. Frågan om det finns produkter som snabbt kan ändras så att de blir jämförbara har också betydelse.

Den relevanta geografiska marknaden omfattar det område inom vilket de berörda företagen tillhandahåller de relevanta produkterna eller tjänsterna. Inom det området är konkurrensvillkoren tillräckligt likartade för att det ska kunna skiljas från angränsande geografiska områden."

Förbud mot samarbete som begränsar konkurrensen

Förbudet i 6 § gäller samarbete mellan två eller flera företag. Samarbetet kan ske på följande sätt

Genom avtal.
Beslut av en företagssammanslutning. Som ett exempel på detta kan vara att en branschförenings stadgar ger föreningen möjlighet att bestämma hur medlemsföretagen ska agera på marknaden.
Samordnat förfarande. Detta innebär att företag tillämpar ett visst förfarande i samförstånd utan att ett direkt avtal finns.

Nu är det så att ett samarbete är förbjudet om det påverkar konkurrensen på ett märkbart sätt. Konkurrensverket definierar begreppet "märkbart sätt" så här:

"Enligt detta anses samarbetet inte påverka konkurrensen på ett märkbart sätt om företagen tillsammans har en marknadsandel på maximalt 10 procent av den relevanta marknaden vid avtal mellan företag i samma tillverknings- eller försäljningsled, så kallade horisontella avtal. Vid avtal mellan leverantörer och återförsäljare, så kallade vertikala avtal, är marknadsandelsgränsen däremot 15 procent.

För vissa avtalstyper, exempelvis horisontella överenskommelser om priser eller vertikala avtal om områdesskydd, gäller emellertid inte några marknadsandels- gränser. Företag med en omsättning på mindre än 30 miljoner kronor kan ingå konkurrensbegränsande avtal förutsatt att deras sammanlagda marknads- andelen inte överstiger 15 procent."

Här följer lagtexten:

"6 § Om något annat inte följer av 8, 8 a, 18 c eller 18 e §, är avtal mellan företag förbjudna om de har till syfte att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på marknaden på ett märkbart sätt eller om de ger ett sådant resultat.

Detta gäller särskilt sådana avtal som innebär att

inköps- eller försäljningspriser eller andra affärsvillkor direkt eller indirekt fastställs,
produktion, marknader, teknisk utveckling eller investeringar begränsas eller kontrolleras,
marknader eller inköpskällor delas upp,
olika villkor tillämpas för likvärdiga transaktioner, varigenom vissa handelspartner får en konkurrensnackdel, eller
det ställs som villkor för att ingå ett avtal att den andra parten åtar sig ytterligare förpliktelser som varken till sin natur eller enligt handelsbruk har något samband med föremålet för avtalet. Lag (2004:409).

7 § Avtal eller avtalsvillkor som är förbjudna enligt 6 § är ogiltiga."

I den 6 § finns fem exempel på samarbete som är konkurrensbegränsande. Konkurrensverket vägleder oss på dessa punkter (citat):

1. Prissamarbete. Detta ser lagen särskilt strängt på. Inte bara direkt prissamarbete utan även överenskommelser som indirekt fastställer priser kan vara förbjudna. Det saknar betydelse om företagen samarbetar direkt med varandra eller indirekt i till exempel en inköpsorganisation eller en bransch- förening.

2. Begränsning av produktionen. Det kan bli effekten om företag sluter exempelvis specialiseringsavtal, avtal om gemensam produktion, exklusivavtal eller patentlicensavtal.

3. Marknadsuppdelning. Exempel på sådana typer av avtal är uppdelning i kvoter, försäljningsområden eller kundkretsar mellan konkurrenter. Det är också förbjudet för tillverkare och grossister att i ett avtal med sina återförsäljare begränsa produktionen, det geografiska försäljningsområdet eller kundkretsen.

4. Diskriminering. Ett exempel är när en leverantör kommer överens med sina återförsäljare om att en viss kund inte ska få leveranser.

5. Kopplingsförbehåll. Ett exempel är om en köpare för att få köpa en produkt tvingas köpa även en annan produkt eller tjänst som han annars inte skulle vilja ha. Finns det ett naturligt samband mellan tillläggsprodukten och huvud- produkten i avtalet kan kopplingen vara tillåten. I allmänhet accepteras bara kopplingar motiverade av starka tekniska eller kvalitetsmässiga skäl.

Undantag

Samarbete är inte alltid av ondo. I många fall kan ett samarbete ha sådana positiva effekter att det kommer konsumenter och andra företag tillgodo genom att de får en skälig del av "den vinst" som uppstår utav själva samarbetet.

"8 § Förbudet i 6 § gäller inte för ett avtal som

bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen eller till att främja tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande,
tillförsäkrar konsumenterna en skälig andel av den vinst som därigenom uppnås,
bara ålägger de berörda företagen begränsningar som är nödvändiga för att uppnå målet i 1, och
inte ger de berörda företagen möjlighet att sätta konkurrensen ur spel för en väsentlig del av nyttigheterna i fråga. Lag (2004:409)."

Det gäller för företagen som samarbetar att kunna visa att samarbetet leder till t.ex.

Förbättrad produktion.
Förbättrad distribution.
Främjar tekniskt framåtskridande.
Främjar ekonomiskt framåtskridande.

Företagen måste också visa att konsumenterna får en skälig del utav den vinst som uppkommer genom samarbetet och att konkurrensen inte begränsas mer än nödvändigt för att de positiva effekterna ska kunna uppnås.

Gruppundantag

Regeringen har med stöd av 8 § i Konkurrenslagen beslutat om följande undantag för vissa grupper av avtal:

Avtal om tekniköverföring (SFS 1996:345)
Avtal inom försäkringssektorn (SFS 2003:448)
Avtal om viss taxiverksamhet (SFS 2000:1029)
Vertikala avtal (SFS 2000:1193)
Specialiseringsavtal (SFS 2001:254)
Avtal om forskning och utveckling (SFS 2001:255)
Vertikala avtal inom motorfordonssektorn (SFS 2002:871)

Det är företagen själva som på egen risk får avgöra om avtalet omfattas av något gruppundantag.

Så här lyder lagtexten:

"8 a § Undantag från förbudet i 6 § gäller för sådana grupper av avtal som uppfyller förutsättningarna i 8 § (gruppundantag).

Sådana grupper av avtal anges i verkställighetsföreskrifter av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Om ett enskilt avtal till följd av ett gruppundantag är undantaget från förbudet i 6 § men har följder som är oförenliga med 8 §, får Konkurrensverket besluta att avtalet inte skall omfattas av gruppundantaget. Lag (2004:409)."

Förbud att missbruka en dominerande ställning

Ett företag som har en dominerande ställning på marknaden får inte missbruka sin makt. Att ett företag dominerar marknaden kan bero på ett flertal faktorer, där varje faktor i sig inte behöver vara avgörande utan att det är helheten som ger en dominerande ställning. När det gäller faktorer som har betydelse kan de t.ex. vara hinder mot att andra kan etablera sig på marknaden, finansiell styrka, tillgång till råvaror och insatsvaror, patenträttigheter, överlägsen teknologi.

En stor betydelse för om företaget anses ha en dominerande ställning är hur stor andel företaget har av den relevanta marknaden. Om företagets marknads- andel börjar ligga över 40 procent anses det vara en indikation på en domi- nerande ställning.

Paragraf 19 beskriver missbruk av dominerande ställning:

"19 § Missbruk från ett eller flera företags sida av en dominerande ställning på marknaden är förbjudet.

Sådant missbruk kan särskilt bestå i att

direkt eller indirekt påtvinga någon oskäliga inköps- eller försäljningspriser eller andra oskäliga affärsvillkor,
begränsa produktion, marknader eller teknisk utveckling till nackdel för konsumenterna,
tillämpa olika villkor för likvärdiga transaktioner, varigenom vissa handelspartner får en konkurrensnackdel, eller
ställa som villkor för att ingå ett avtal att den andra parten åtar sig ytterligare förpliktelser som varken till sin natur eller enligt handelsbruk har något samband med föremålet för avtalet. Lag (1998:648)."

I den 19 § finns fyra exempel på förfaranden som kan innebära missbruk. Konkurrensverket vägleder oss på dessa punkter (citat):

1. Exempel på oskäliga inköps- eller försäljningspriser är att ta ut överpriser. Ett annat fall är då ett dominerande företag för att slå ut konkurrenter, eller försvåra för dem att komma in på marknaden, tillämpar priser som ligger under vad som normalt skulle behövas för att täcka kostnaderna och ge vinst.

2. Begränsning av produktion och marknader kan ske genom exklusivavtal och liknande som binder leverantörer och distributionskanaler.

3. Diskriminering kan exempelvis förekomma om priser, rabatter eller andra affärsvillkor leder till att företag behandlas olika utan att det finns någon saklig anledning. Även leveransvägran är en form av diskriminering.

4. Ett exempel på kopplingsförbehåll är att ett dominerande företag utnyttjar sin starka position och kräver att köparen även köper en annan produkt, som inte har ett naturligt eller sakligt samband med den första varan.

Påföljder vid brott mot konkurrenslagen

Påföljder (sanktioner) för företag som bryter mot förbuden i Konkurrenslagen är

Konkurrensskadeavgift
Åläggande med eller utan vite
Ogiltighet
Skadestånd

Konkurrensskadeavgift

Konkurrensskadeavgift kan man säga är en slags böter. Det företag som brutit mot någon av förbuden i lagen, medvetet eller av oaktsamhet, kan bli skyldig att betala en konkurrensskadeavgift. Det är Stockholms tingsrätt som beslutar om konkurrensskadeavgiften, på talan av Konkurrensverket. Storleken på avgiften beror på hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den pågått. Exempel på omständigheter som bestämmer avgiftens storlek kan vara företagets marknadsandel, att priserna höjts på längre sikt, att andra företag har drabbats ekonomiskt.

Så här står det i lagen om konkurrensskadeavgift.

"26 § Stockholms tingsrätt får på talan av Konkurrensverket besluta att ett företag skall betala en särskild avgift (konkurrensskadeavgift), om företaget eller någon som handlar på företagets vägnar uppsåtligen eller av oaktsamhet har överträtt förbuden i 6 eller 19 § eller artikel 81 eller 82 i EG-fördraget.

Avgiften tillfaller staten. Lag (2004:409).

27 § Konkurrensskadeavgift skall fastställas till lägst fem tusen kronor och högst fem miljoner kronor eller till ett högre belopp dock inte överstigande tio procent av företagets omsättning föregående räkenskapsår.

Riktas talan mot flera företag skall avgiften fastställas särskilt för vart och ett av dem.

28 § När konkurrensskadeavgift fastställs skall hänsyn tas till

hur allvarlig överträdelsen är,
hur länge den pågått, och
andra försvårande eller förmildrande omständigheter av betydelse för att bedöma överträdelsen.

I ringa fall skall ingen avgift påföras. Lag (2002:595).

28 a § Konkurrensskadeavgiften får fastställas till ett lägre belopp än vad som bort ske med tillämpning av 28 §,

om företaget i väsentlig mån har underlättat utredningen av den egna eller andras medverkan i överträdelsen, eller
om det föreligger andra särskilda skäl som hänför sig till företaget.

Har ett företag i högst väsentlig mån underlättat en utredning som avses i första stycket 1, får avgiften efterges även i annat fall än som anges i 28 b §.

Konkurrensskadeavgiften får fastställas till ett högre belopp än vad som bort ske med tillämpning av 28 §, om företaget tidigare har överträtt förbud enligt denna lag. Lag (2002:595)."

Eftergift av konkurrensskadeavgift

Det är möjligt för företag att helt eller delvis slippa konkurrensskadeavgift om de erkänner att de medverkat i en olaglig kartell. Reglerna för detta finns i Konkurrensverkets författningssamling, KKVFS 2002:1

"28 b § Konkurrensskadeavgift får efterges beträffande ett företag som har överträtt ett förbud enligt 6 § eller artikel 81 i EG-fördraget, om företaget

anmäler överträdelsen till Konkurrensverket innan verket har fått tillräckligt underlag för att ingripa mot överträdelsen och något annat företag som deltagit i överträdelsen inte har gjort anmälan tidigare,
lämnar Konkurrensverket all den information om överträdelsen som företaget har tillgång till,
samarbetar fullt ut med Konkurrensverket under utredningen av överträdelsen, och
har upphört eller snarast efter sin anmälan upphör att medverka i överträdelsen.

Konkurrensskadeavgiften får dock inte efterges, om företaget har haft den ledande rollen i överträdelsen och det med hänsyn till omständigheterna därför är uppenbart oskäligt med eftergift. Lag (2004:409)."

Åläggande med eller utan vite

Konkurrensverket kan ålägga företag som bryter mot något av förbuden i Konkurrenslagen till att upphöra med överträdelsen. Det finns inget i lagen som säger hur ett sådant åläggande ska vara utformat så Konkurrensverket använder det som är mest lämpligt i varje enskilt fall.

Innebörden av ett åläggande kan vara att företaget ska sluta tillämpa ett visst avtal, avtalsvillkor, något annat förbjudet förfarande eller ett sälj-, rättelse- eller prisåläggande.

Ett åläggande från Konkurrensverket kan också förenas med vite. Om företaget inte rättar sig efter åläggandet kan fallet avgöras i allmän domstol på talan av Konkurrensverket.

Ogiltighet

Avtal som strider mot konkurrensbegränsande samarbete är civilrättsligt ogiltigt. Innebörden av detta är att en part inte kan bli dömd av en allmän domstol till att fullgöra avtalet.

Skadestånd

Om ett företag bryter mot något förbud i Konkurrenslagen kan det bli skyldigt att betala skadestånd till andra företag som lidit ekonomisk skada av handlandet. Det kan som exempel vara företag som genom en kartell "hållit priset uppe" och på det sättet låtit återförsäljare betala ett högre inköpspris än vad som varit fallet om fri konkurrens hade rått. Skadeståndets storlek motsvarar mellanskillnaden mellan kartellens pris och det pris som skulle tillämpats vid en fri konkurrens.

"33 § Om ett företag uppsåtligen eller av oaktsamhet överträder förbuden i 6 eller 19 §, skall företaget ersätta den skada som därigenom uppkommer för ett annat företag eller en avtalspart.

Rätten till sådan ersättning faller bort, om talan inte väcks inom fem år från det att skadan uppkom.

Stockholms tingsrätt är alltid behörig att pröva frågor om skadestånd enligt denna paragraf."

Här hittar du information

För dig som vill ha mer information om Konkurrenslagen än denna samman- fattning ska besöka Konkurrensverkets webbplats. Konkurrensverket producerar informationsmaterial, nyhetsbrev och rapporter om konkurrensfrågor.

Adressen till Konkurrensverkets webbplats är www.konkurrensverket.se

Där kan du läsa om förarbetena till konkurrenslagen, förordningar om grupp- undantag mm. Här finns också en blankett för anmälan av företagskoncentra- tion.

Konkurrensverket ger också ut föreskrifter och allmänna råd. De har en egen författningssamling, KKVFS, där dessa står. De allmänna råden är till för att vägleda företag om Konkurrensverkets syn på vissa frågor. Följande föreskrifter och allmänna råd kan t.ex. läsas och "hämtas hem".

Föreskrifter

Om ansökan enligt 2 § lagen (1994:1845) om tillämpningen av Europeiska gemenskapernas konkurrens och statsstödsregler och 20 § konkurrenslagen (1993:20), KKVFS 2000:7
Om anmälan enligt 37 § konkurrenslagen, KKVFS 2000:1

Allmänna råd

Om bagatellavtal, KKVFS 2004:1
Om nedsättning och eftergift av konkurrensskadeavgift i kartellärenden, KKVFS 2002:1
Om beräkning av omsättning, KKVFS 2000:5
Om begreppet berörda företag, KKVFS 2000:4
Om gemensamma företag, KKVFS 2000:3
Om begreppet företagskoncentration, KKVFS 2000:2
Om underleverantörsavtal, KKVFS 1993:5