Juridik
	Företagsformer, snabbfakta
	Avtal
	Marknadsförings- lagen
	Köplagen
	Konkurrenslagen
	Konsumentlag- stiftningen
	Bokföringslagen
	Processrätt
	PuL, Personuppgifts- lagen
	LOU, Lagen om offentlig upphandling
	Arbetsrättslagar
	Kassaregister, ny lag
	Vad händer vid konkurs
	Innehåll
	expowera

  

 

Expoweras bokhandel
	Marknadsförings- böcker
	Försäljningsböcker
	Internetböcker
	Chefsböcker
	Starta eget
	Ljudböcker

 

 
Dokumentmallarna alla företag behöver, sök på DokuMera
t.ex. inom:
Affärsjuridik
Brandskydd
Budgetering
Kalkylering
Finans
Företagssäkerhet
Försäljning
Marknadsföring Informationssäkerhet Outsourcing
Personal
Privat
Produktsäkerhet Produktutveckling
Redovisning
Skatter
Styrelsearbete  

Som exempel är Arbetstidslagen dispositiv. Här gäller även att de regler som träffas genom ett kollektivavtal inte får innebära att den anställde får sämre villkor än vad som följer av EG:s arbetstidsdirektiv. 

Nedan följer en kort beskrivning av de viktigaste lagarna inom det arbetsrättsliga området.
 

Arbetsrättslagar

Lagen om anställningsskydd (LAS)
LAS innehåller regler som skyddar den anställde i olika situationer. En hel del av de regler som finns i lagen går att ändra genom kollektivavtal. LAS  kan ses som en tvingande lag där en miniminivå är lagd för det som gäller.

Det väsentliga i lagen är det som reglerar:

• anställningsform och anställningstid (tillsvidareanställning som är huvud- regeln, men att det även finns olika möjligheter till tidsbegränsad anställning)
• att anställningsavtalet ska vara skriftligt och vad det minst måste innehålla
• att uppsägning från arbetsgivaren måste vara sakligt grundad
• uppsägningstidens längd
• avsked bara kan tillämpas vid grov misskötsel
• turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist och vad som gäller företrädesrätt vid återanställning

LAS omfattar inte arbetsgivarens familjemedlemmar och inte heller anställda i företagsledande ställning.

Medbestämmandelagen (MBL)
Syftet med Medbestämmandelagen är att de anställda (via sina fackliga före- trädare) ska få en insyn i viktiga förändringar som sker i företaget och få vara med och deltaga i viktiga beslut. MBL är en ramlag, vilket innebär att hur medbestämmandet rent konkret ska gå till får ske genom att ett medbe- stämmandeavtal skrivs mellan parterna (oftast ingående i kollektivavtalet). De viktigaste delarna i lagen är:

• föreningsrätt för både arbetstagare och arbetsgivare
• rätt till medbestämmandeförhandlingar
• information och insyn
• kollektivavtal
• medbestämmanderätt genom kollektivavtal
• bestämmanderätt om tvist om tolkning av avtal
• facklig vetorätt
• fredsplikt
• varsel

Arbetstidslagen
Arbetstiden regleras av Arbetstidslagen. Lagen är dock dispositiv, det vill säga att det går att avtala om andra regler, vilket görs genom de kollektivavtal som sluts. Kollektivavtalets regler får dock inte innebära att den anställde får sämre villkor än vad som följer av EG:s arbetstidsdirektiv.

För de som är anställda på heltid får veckoarbetstiden vara genomsnittligt högst 40 timmar. Inom vissa yrkesgrupper är veckoarbetstiden lägre. 

I arbetsmiljölagen finns regler som gäller minderåriga arbetstagare.

Arbetstidslagen gäller inte för arbete som utförs i arbetsgivarens hem, i arbets- givarens hushåll, personer i företagsledande ställning och fartygsarbete.

Semesterledighetslagen
Semesterlagen reglerar miniförmånerna vad avser semesterledighet, semester- lön och semesterersättning. En arbetstagare har rätt till tjugofem semester- dagar varje semesterår. 

 Semesterlagen innehåller bl a bestämmelser om följande:

• Semesterledighet och semesterlön.
• Hur semesterledigheten beräknas.
• När förläggningen av semesterledighet ska vara.
• Hur semesterlönen räknas ut.
• Hur semesterledighet och semesterlön kan sparas.
• Semesterersättning.

Lagen om jämställdhet i arbetet
Lagens syfte är att främja kvinnors och mäns lika rätt i fråga om arbete, anställnings- och arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet. Det ska vara en samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare för att uppnå detta. Parterna ska verka för att utjämna skillnader i lön och anställningsvillkor mellan könen.

En viktig del är att lagen främst är till för att i första hand förbättra kvinnornas villkor i arbetslivet.

Föräldraledighetslagen
Rätten att som förälder vara ledig från sin anställning regleras enligt denna lag. För arbetstagaren finns två ledighetstyper. Ledighet med eller utan föräldra- penning. 

Samma rätt till föräldraledighet har också en arbetstagare som inte är förälder men är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett barn, har adopterat ett barn eller stadigvarande sammanbor med en förälder under förutsättning att arbets- tagaren är eller har varit gift med eller har eller har haft  barn med denna förälder.

Följande möjligheter finns för ledighet i samband med barn:

• För blivande mammor finns rätten att ta ut ledighet 7 veckor före barnets beräknade födelse. Rätt till havandeskapspenning finns om mamman har fysiskt påfrestande arbete och det inte finns möjlighet till omplacering. Havandeskapspenning kan utgå tidigast 60 dagar före beräknad födsel.
   
• Pappor har rätt till 10 dagars ledighet i samband med barnets födelse. Denna ledighet ska vara uttagen inom 60 dagar efter barnets hemkomst.
   
• Då barnet är fött har föräldrarna rätt till ledighet i upp till 1½ år. Ledig- heten kan inte tas ut samtidigt (undantaget "pappadagarna") utan får fördelas mellan föräldrarna. Ledigheten kan också tas ut med att arbetstiden förkortas 25%, 50% eller 75% (¾, ½ eller ¼ föräldrapenning).
   
• Förälder har rätt att sänka sin arbetstid till 75% av den normala tills det att barnet fyllt 8 år. Om barnet inte gått ut första klass då det fyllt 8 år får föräldern fortsätta med sänkt arbetstid till dess att barnet slutat skolåret.
   
• Tillfällig vård av barn. Föräldrar har rätt till sådan ledighet med 120 dagar per barn och år upp till det att barnet fyllt 12 år. Exempel på tillfällig vård av barn är sjukdom, då dagmamma är sjuk, kontaktdagar i skola.

Studieledighetslagen
Studieledighetslagen ger en arbetstagare möjlighet att utbilda sig. Villkoret för att få ledigt är att arbetstagaren varit anställd hos arbetsgivaren de senaste 6 månaderna eller 12 månader under de senaste 2 åren.

Om företaget övertagits av en ny arbetsgivare räknas även anställningstiden sedan tidigare ägaren in.

Syftet med lagen är att personer i arbetslivet ska våga studera och förkovra sig utan rädsla att förlora sitt arbete. Den anställde kan välja vilken utbildning som helst om det inte räknas som hobbykurser t ex gitarrkurs, porslinsmålning.

Arbetsmiljölagen
Arbetsmiljölagen är en ramlag. Den reglerar arbetsmiljön på företaget. Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. 

I lagen står att arbetsmiljön ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Det är också viktigt att arbetsförhållandena anpassas till olika människors förutsättningar både i fysiskt och psykiskt avseende.

På arbetsställen där minst fem anställda arbetar regelbundet ska det finnas ett skyddsombud.

Eftersom Arbetsmiljölagen är en ramlag sker detaljregleringar genom föreskrifter från Arbetsmiljöverket. Exempel på sådant som regleras via föreskrifter är gränsvärden för buller, damm, hur höga halterna (gränsvärden) får vara av giftiga ämnen i t ex luften - i produkter som hanteras.

Lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen
Förtroendemannalagen är till för att skydda den av facket utsedda förtroende- mannen på företaget. I lagen står att en arbetsgivare inte får hindra en facklig förtroendeman att fullgöra sitt uppdrag. Förtroendemannen har rätt till ledighet i rimlig omfattning för att kunna utföra sitt fackliga uppdrag. Han ska också få disponera lokal eller annat utrymme på arbetsplatsen som fordras för det fackliga uppdrag som utförs där.
 

Anpassad sökning

Anpassad sökning

Upp