Att ställa ut och att sälja sin produkt/tjänst på en mässa kan betraktas som en modern variant av torghandel. Det är ett både klassiskt och rationellt sätt att nå sin målgrupp.
För att lyckas med mässdeltagandet krävs att företaget ställt upp mål över vad man vill uppnå och att planeringen och genomförandet sköts på ett bra sätt. Mässdeltagandet ska samverka med andra
marknads- förings- och säljaktiviteter.
Ett bra sätt att nå kunder
Ett av företagets medel att nå kunder är att deltaga i mässor. För
vissa kate- gorier företag betyder mässaktiviteter mycket, medan det för
andra inte ger särskilt mycket. Eftersom ett mässdeltagande är en del
av företagets marknadsmix är det viktigt att se till helheten. Det gäller
att ställa olika marknads- föringsaktiviteter mot varandra för att se
vilka som är effektivast då det gäller att uppnå önskvärt resultat.
Företagens
motiv med att deltaga i en mässa kan vara väldigt olika. Motiven kan
vara att skaffa nya kundkontakter, lansera en ny produkt eller tjänst,
skaffa nya återförsäljare eller agenter, testa marknaden mm.
Mässans attraktionskraft mås- te också bedömas. Hur många personer
beräknas besöka den och hur stor andel av dessa kan räknas till företagets
målgrupp. Vilken typ av mässa är det - en mässa öppen för alla eller
en fackmässa och vilken status har mässan i besökarnas ögon.
Förberedelsen
Projektledare
Det första som bör göras är att utse en person som har ansvar för mässan.
Vid ett större mässdeltagande kan det vara lämpligt att utse en
projektgrupp. Projektledaren är den som samordnar aktiviteten och det är
viktigt att veder- börande utses så tidigt att planering kan genomföras
på ett bra sätt. Exempel på lämpliga arbetsuppgifter för
projektledaren eller projektgruppen kan vara följande:
- Inhämta all nödvändig mässinformation som t ex möjlighet till
monter- mått, takhöjd, tillgång till el eller diverse annan teknisk
försörjning, last- och lossningsmöjligheter, besöksvägar,
tidsuppgifter, prisuppgifter.
- Vilka externa resurser finns att tillgå t ex externa konsulter,
monter- byggare, leverantörer av olika inredningsdetaljer, säljorganisationer,
branschstöd.
- Vilka interna resurser finns att tillgå t ex budget, personal med mäss-
erfarenhet, tidigare använt mässmaterial, tidigare mässdokumentation,
reklammaterial.
- Planera aktiviteter fram till och under mässan. Marknadsförings-
och säljaktiviteter. Mässmaterial - reklamproduktion av t ex
skyltar, foldrar, kataloger. Ordna inbjudningar och ha presskontakter.
- Boka monter och teknisk försörjning, kontraktera monterbyggare,
tran- sport av varor och material, försäkringar, boka plats i utställarkatalog
mm.
- Göra en kostnadskalkyl, tidplan och bemanningsplan. Utbilda säljare
eller annan monterpersonal. Arrangera personalens resor och boende.
- Följa upp och detaljjustera under hela processen.
Mål
Självklart är att mässdeltagandet på ett eller annat sätt ska leda
till ökad försäljning. Målsättningen behöver inte enbart innebära
en viss försäljningsvolym under själva mässdagarna utan det finns även
andra mätbara mål som kan vara lika viktiga. Betrakta gärna mässan som
en kampanj med mål, tidsperiod och budget.
När det gäller målen ska de vara realistiskt satta och mätbara. De kan
delas upp i Säljmål och Icke Säljmål. Målen kan gälla
både nya potentiella kunder och redan befintliga kunder.
Här är några exempel på "formler" som kan användas som mätmetod.
Kontaktkostnad:
Totalkostnaden för mässaktiviteten / Antalet kvalificerade kontakter =
Kostnad per kontakt
Kostnad för nya kunder:
Totalkostnaden för mässaktiviteten / Antal nya kunder = Kostnad per ny
kund
Försäljning per satsad krona:
Mässrelaterad försäljning / Totalkostnad för mässaktivitet > 1
Vinst per satsad krona:
Mässrelaterad vinst / Totalkostnad för mässaktivitet > 1
Nedan följer exempel på mål som kan sättas upp:
- Antal kontakter med nya kunder.
- Förstärkta och fördjupade kontakter med befintliga kunder.
- Öka försäljningen, omsättningen, marknadsandelen.
- Erhållna order under mässan, i kontakter med mässbesökare efter
mässan.
- Erhållna order i antal, volym, storlek etc.
- Lansering av nya produkter eller tjänster.
- Stötta återförsäljare och/eller nå nya återförsäljare.
- Öka målgruppens kunskap om företaget, dess produkter eller tjänster.
Förbättra eller förstärka företagets image.
När du jämför dina budgeterade mål mot det som inträffade i
verkligheten är det viktigt att du inte bara mäter direkt efter mässan
utan även följer upp någon eller några månader efter mässans slut.
Budget
Gör en kostnads- och intäktsbudget. Det är viktigt att företaget inte
"avsätter" en summa pengar för deltagande på en mässa. Utgå
istället från de mål som företaget ställt upp och gör en budget
utifrån detta. Om kostnaderna förväntas överstiga de "intäkter"
som mässan beräknas ge (direkt och på sikt) bör man fundera över om
inte pengarna kan användas till något mer lönsamt. Naturligtvis är det
svårt att mäta all den nytta som ett deltagande kan ge - men det gäller
att försöka beräkna detta så realistiskt som möjligt.
Mässbudgeten kan grovt indelas i följande huvudområden:
- Kostnaden för monterytan.
- Monterbyggnad, inredning, el, vatten, telefon etc.
- Personalomkostnader såsom utbildning, resor, hotell, traktamente.
- Reklamkostnader. Reklambyråarvoden, trycksaker, demonstrations-
material, inbjudningar, representation etc.
- Marknadsföringskostnader innan mässan som t ex annonsering,
utskick av inbjudningar, reklammateriel mm.
- Transportkostnader och försäkringar.
- Det bortfall av intäkter som sker då säljarna är på mässan istället
för att vara ute och sälja normalt (detta glöms ofta bort).
När det gäller "intäktssidan", se de exempel på beräkningar
som ges ovan under rubriken mål.
Tidplan
För att allt ska flyta smidigt och finnas på plats i tid krävs en
detaljerad tidplan. Vid deltagande i en större mässa kan det krävas 6 månader
upp till ett års planering. Redan när företaget har beslutat sig för
att deltaga på en viss mässa gäller det att börja planlägga. Ju närmare
mässtarten desto detaljrikare tidplan.
Material som beställs från externa leverantörer bör ha en
"god" säker- hetsmarginal inlagd. Det är inte alls ovanligt
med leveransförseningar och det kan skapa onödig stress och irritation
om tidplanen är för snålt tilltagen.
Har företaget möjlighet är det bra att kunna samla allt material som
ska finnas i montern på ett ställe. Det ger då en bra överblick och
allt som ibland behöver kontrolleras i förväg är lätt tillgängligt.
Transporten av materialet till mässhallen underlättas även den.
Monterns funktion och utseende
Kontrollera först monterns läge och se efter hur den är placerad i mässlokalen:
- På vilket sätt uppmärksammas den av besökarna?
- Ligger den placerad vid ett naturligt gångstråk eller avsides?
- Vilken del av montern är det som de flesta besökarna ser först -
är det rakt framifrån eller är det från sidan (viktigt för
placering av skyltar)?
- Finns det någon konkurrents monter i närheten?
- Hur förväntas ljudnivån och den allmänna belysningen vara kring
montern?
- Hur förväntas ljudnivån och den allmänna belysningen vara kring
montern?
Alla sådana här detaljer påverkar hur själva montern utformas både
till utseende och hur arbetet i och kring den skall bedrivas.
Monterns
funktion är att väcka uppmärksamhet så att "rätta" personer
besöker den. Den ska lätt ge besökaren kunskap om vilket företag som
finns där och vad före- taget arbetar med. Montern ska vara så utformad
att säljarbetet underlättas för monterpersonalen.
Självklart är det även på det viset att mässor av allmän karaktär, jämfört med
fackmässor, ger olika förutsättningar för monterns utformning. Om besökarna
är fackfolk och där både affärsavslut och ordertagning sker på mässan,
krävs "ett avskilt hörn" eller ett "inre rum" där
avslut kan ske. Försök att utforma montern så att besökarna får en
stegvis informationsinhämtning t.ex. allmän information närmast gången,
mer fördjupat längre in. Det gäller att de minst intresserade snabbt
ska passera och inte vara inne i själva montern och där störa de
potentiellt viktiga kunderna.
Var noga med att bara ha ett fåtal tydliga budskap. Monterväggar
"tapetserade" med information gör det svåröverskådligt för
besökarna och ingen stannar upp för att läsa.
Undvik att montern blir en viloplats för trötta fötter genom att
vara sparsam med bord och stolar.
Kontakta kunder före mässan
Självklart ingår företagets mässaktiviteter som en del i den ordinarie
mark- nadsföringen. Kontakta både dina vanliga kunder och potentiella
kunder genom säljbrev. Tala om att företaget kommer att deltaga i en mässa,
vad du kommer att visa och erbjuda där, hälsa dem välkomna och bifoga gärna
en entrébiljett. Kanske kan det vara läge att arrangera en kollektiv
kundresa till mässan.
Annonsera också i exempelvis facktidningar för att tala om mässdeltagandet.
Större och viktigare kunder bör man boka tid med, kanske i kombination
med middag, teater, konsert eller dylikt.
Pressen är viktig. Kontakta journalister i god tid och berätta om de
nyheter företaget kommer att presentera. Glöm inte att tala om vilka
kontaktpersoner de kan vända sig till. Gör i ordning material till
journalisterna innehållande produkt- bilder, kortfattade texter mm. En mässa
är en naturlig plats för branschpressen och det gäller att bearbeta
den.
Förbered redan nu material som ska användas under och efter mässan
som t.ex. kontaktkort som fylls i under själva mässan, offertmallar,
tackkort eller tackbrev. Kunderna är bara "heta" en kort tid
efter mässan och både ditt företag och dina konkurrenter vill ju
"vara först". Planera och förbered därför så mycket som möjligt.
Sök på expowera:
eller sök mer information på webben:
|