startsida < företaget < skydda företaget < upphovsrätt
 
Inspelad musik i företagets verksamhet

 
  Upphovsrätt
Musik i verksam-
heten
   
  Innehåll
expowera

  

 

Expoweras bokhandel

Marknadsförings-
böcker 
Försäljningsböcker 
Internetböcker 
Chefsböcker 
Starta eget 
Ljudböcker 
   

Många företag använder musik i sin verksamhet. Det kan vara hos frisören, solariet, caféet, restaurangen, diskoteket etc. Musiken får oss att koppla av och genom musikvalet går det att skapa både stämning och atmosfär. Tänk bara på att musik som spelas offentligt kostar pengar att använda.
 

Ersättning till artister, musiker och upphovsmän

Många mindre företagare glömmer bort att det kostar pengar att spela musik offentligt. Om man tänker efter lite så är det faktiskt ganska självklart att de som ligger bakom musikproduktionen (kompositörer, artister, musiker med flera) ska ha ersättning för sitt arbete.

Musiken används ju i företagen för att skapa stämning, trivsel, atmosfär mm och bidrager därmed till omsättningen. Det är även på det viset att enligt svensk lag har musiker, artister, kompositörer med flera rätt till en ersättning då deras musik spelas offentligt. Det spelar ingen roll om lokalen är liten eller stor. Kostnaden varierar dock med lokalens yta. Inspelad musik kan komma från CD, kassett, radio, TV, musikvideo, jukebox eller liknande. Observera det här med radio och TV, det är inte många som tänker på detta.

För att använda sig av musik i företagets verksamhet krävs att företaget skaffar sig två musiklicenser. En musiklicens från SAMI/IFPI och en från STIM.


Ur SAMI:s (Svensk Upphovsrättstjänst AB) broschyr om musik i verksamheten.

SAMI/IFPI (Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation och International Federation of the Phonografhic Industry) företräder artister, musiker och producenter, www.sami.se

STIM (Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå) är den organisation som företräder upphovsmännen (kompositörer, textförfattare och musikförlag). Webbplatsen har adressen www.stim.se
 

Vad kostar det?

Följande är exempel på vad musikavgiften är för caféer, restauranger och diskotek. Gäller enbart avgiften till SAMI/IFPI.

Musikavgiften baseras på musikyta, musikutbud och antalet öppethållande- dagar.

Fonogram: LP, kassett, CD, jukebox mm.
Radio/TV: i detta ingår även avgiften för fonogram
Musikvideo: i detta ingår även avgiften för fonogram, radio och TV

Följande exempel på musikavgifter i kr gäller för 2004 och per heldag (öppet mer än 5 tim). Moms på 6 % tillkommer.

Serveringsutrymmen
 
Musikyta Fonogram Radio/TV Musikvideo
upp till 20 kvm 3:36 3:61 6:71
21 - 30 5:10 5:48 10:20
       
71 - 80 13:48 14:49 26:95
       
101 - 125 20:22 21:74 40:44
       
201 - 250 30:35 32:63 60:70
 

Diskotek och dans
 
Musikyta Fonogram Musikvideo
upp till 150 kvm 174:92 349:84
151 - 200 216:87 433:74
     
251 - 300 340:27 680:54
     
401 - 500 497:71 995:42
 

Musikavgiften följer konsumentindex med basmånad juli föregående år och regleras varje år den 1 januari.

Följande är exempel på vad musikavgiften är för serveringsrörelser. Gäller enbart avgiften till STIM. Årsavgifterna i kr är fasta. Moms på 6 % tillkommer. Priserna nedan gäller för 2005.

Serveringsrörelser

Antal sittplatser
i serveringslokal
Max 100
öppetdagar/år
Max 312
öppetdagar/år
Fler än 312
öppetdagar/år
1 - 20 1 202 1 546 1 755
21 - 40 1 591 2 280 2 641
       
61 - 80 2 368 3 745 4 415
       
101 - 150 3 726 6 309 7 517

 

Sök på expowera:
Anpassad sökning
eller sök mer information på webben:
Anpassad sökning
Upp
Senast uppdaterad: 2005-10-01 © Bo Lilja