 startsida < ekonomi < bokföring < bokföringsexempel |
|
| Bokföringsexempel |
|
Inom detta område kommer
vi att visa många exempel på olika kon- teringar. Ibland kan bokföring
kännas komplicerat bara för att det finns många kontonummer att
använda. Att bokföra en affärshändelse är betydligt lättare än
många tror. Om en utgift betalas från kassan, det vill säga kontant, eller
checkräkningskontot, görs konteringen på samma sätt - det enda som
skiljer är kontonumret som används.
Det som de flesta tycker är besvärligast är om en summa ska stå på debet- eller kreditsidan.
Många gånger räcker det med att utgå från vad som händer på ett
intäktskonto, såsom kassa eller checkräkningskonto, för att rent
logiskt förstå hur en kostnad eller intäkt ska bokföras. Först kort
om dubbel bokföring. Dubbel bokföring, debet och kreditAtt föra bok, d v s bokföra företagets affärshändelser, görs hos de flesta företag med så kallad dubbel bokföring. Varje konto som används har en debet och en kreditsida. Då en kontering utförs görs den på minst två konton. Det ena kontots debetsida och det andra kontots kreditsida. Summan av det som skrivs på debetsidan ska vara lika med summan av det som skrivs på kreditsidan d v s summa debet = summa kredit.För att underlätta används i de flesta fall BAS-kontoplanen där kontona är väl strukturerade och därmed lättöverskådliga. BAS-kontoplanen utvecklas ständigt och har i och med versionen EU-BAS 99 anpassats till EU. De versioner som just nu är vanligast använda heter BAS 2004 och BAS 2005. Kontona i BAS 2005 hittar du i länklistan till höger. Normalt brukar man ställa upp konteringen enligt följande:
Debet är den vänstra av kontots två konteringskolumner. När en summa no- teras där säger man att kontot debiteras. Kredit (med betoningen på e, förväxla inte med kredit - betoningen på i) är den högra konteringskolumnen. När en summa noteras där säger man att kontot krediteras. Låt oss ta ett litet exempel för att åskådliggöra. Företaget
har köpt kopierings- papper kontant från ett kontorsvaruhus.
Kopieringspappret kostade 200 kr plus moms 50 kr. Konteringen blir så här:
Som synes blir summan på debetsidan lika stor som kreditsidan. Detta är den första kontrollen som görs vid en kontering. Vid vissa tillfällen kan det vara lätt att förväxla det som ska stå på debet- respektive kreditsidan. Nu är dock BAS- kontoplanen bra strukturerad och kontona är indelade i olika kontoklasser. Vi kan även hänföra kontona till dessa olika områden
Ställer vi upp dessa i en tabell går det lätt att beskriva när ett konto ska debiteras eller krediteras.
Tillgångskonton är t ex Skuldkonton är t ex Inkomstkonton är t ex 3040 Försäljning av tjänster Utgiftskonton är t ex Gå nu vidare och titta på exempel som finns under områdena enligt rubrikerna till vänster. BAS-kontoplanen uppdateras (justeras) ständigt och sista versionen
går att hitta på följande länk
www.bas.se 
Anpassad sökning
Anpassad sökning
|
Upp
| Senast uppdaterad: 2007-02-05 | © Bo Lilja |